3 augusti

egentligen gör det inte så ont som jag trodde att det skulle göra, det var ju faktiskt så att man nästan redan visste om det även om det inte var officiellt än..
så när det väl kom, kom det inte som nån direkt shock, visst gjorde det ont, men vad ska man göra..?
det är bara så konstigt, jag förstår inte, det du sa till mig någon dag innan då? det finns liksom inte?
du sa du skulle säga upp kontakten med henne för min skull, för att det gjorde de lättare för oss, det var bara bullshit.
det är ändå som att den där tunga stenen verkligen vill komma fram och bryta in i hjärtat, men jag tillåter det inte. jag trycker tillbaka med all min kraft..
det är inte direkt så att jag inte vet hur det känns, jag måste vara den enda som vet precis, exakt hur det verkligen känns, hur hjärtat går sönder. flera gånger om.
förstår inte varför jag tillåter mig själv att göra såhär, dags att sluta, men det har jag sagt så många gånger.
sluta lita på alla, bara vara jag.


för jag vet precis hur det känns, när hjärtat går sönder .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0